... men inte finna är ju normalt i Husses värld. Men nu har även Djursjukhuset drabbats av samma fenomen. De hittade ingen förklaring till mitt periodvis maniska kissande. Vi vet bara vad det INTE är. Inte infektion och inte stenar. Vi får sväva i okunnighet. Men vad gör det? Jag fick ju vara en hel timme på favvotillhållet. Matte ser alltid till att få full valuta för pengarna så vi slog till med lite undersökningar av både det ena och det andra slaget. Lilla magen råkade ut för sin fjärde rakning på en dryg månad. Det är lite småkallt i de undre regionerna när jag röjer i snön.
Söndagsförmiddagen spenderades med benen i vädret, kollandes på folk som plågar sig själva (sportsöndag på TV) som uppladdning inför eftermiddagens snörace. Matte fixade ny snö eftersom snötäcket i min trädgård började se lite slitet ut. Fotbollen slutade som vanligt med storseger för världens bästa Maja trots dubbelt motstånd. Segern firades med snögubbemassaker och en segermåltid bestående av cocktailtomater. Nu vilar jag ut i framstupa sidoläge för i morgon är det dags för långpromenad med Mattes Promenadkompis med Oskar-bihang. Och då gäller det att vara på bettet. Bokstavligen.
Tass tass
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar