Fett Ös med Lång Tunga...

...eller medvetslös (men trots det lite pryd)?

Har inte tid...flämt...för något annat än...flämt...FOTBOLL! Byggnadsställningarna är borta så nu är trädgården min min min bara min igen! Emellanåt får jag, tyvärr, schemalägga lite fokuserad och intensiv vila för att orka spela mer FOTBOLL. Matte tycker allt att jag är lite besatt men passar på att smyga in lite lydnadsträning mitt i allt bollkaos. Jag nedlåter mig numera till att låta Matte och Husse få låna mina bollar emellanåt. Men bara om de ber snällt. Och ger mig lite godis i utbyte. Och de får alltid de sämsta och mest kladdiga bollarna.

Mattes hundägarkurs är nästan slut och hon är nästan jättenöjd med mig. Allt utom inkallning fungerar. Något jävelskap måste jag ju ändå få ställa till med för att livet ska vara kul. Jag sitter som fastspikad i marken på stanna-kommando. Jättebra! Men ingen inkallning i världen kan få mig att lyfta på rumpan. Inte ens ett löfte om smaskigt Scooby-snack berör mig. Men, som tränaren säger, det är ju trots allt ett "bra" fel. Men det visste jag ju redan. Att jag är bra alltså!

Har inte tid...

Tass tass

Kärt Barn....

...har ju som bekant många namn. Jag är ett mycket kärt barn och får stå ut med en massa epitet. Vissa är smickrande medan andra bara återspeglar Mattes oförmåga att läsa mina (bak)tankar:

Mys-Maja

Marodör-Maja

Mental-Maja

Matvraks-Maja

Mums-Maja

Mens-Maja

Madame Mim

Märks det att Matte är av det alliterativa slaget? Husse är mer basic, när han och jag inte är på samma bana så kallas jag för Ålarens. Ålarens går att äta (precis som allt annat) och är därför inget skällsord i min värld, men jag låter Husse leva vidare i sin illusion. Men oavsett vad jag blir kallad vet jag att de tycker om mig. Ibland jättemycket, ibland lite mindre än jättemycket men alltid mer än bara mycket! Det känns bra, nästan lika bra som att bli kliad på magen.

Tass tass