... äro tre. Men jag har ju lite svårt för det här med nuffror så jag tycker att alla ting är av godo (utom möjligen isbergssallad och kompostgaller). Det är därför som Matte och jag är så bra, vi kompletterar varandra. Hon är en Ior-typ som har Murphy som husgud medan jag rusar genom livet med mottot att det gäller bara att hitta rätt infallsvinkel så blir allting underbart kul.
Nysnö t.ex. är väldigt kul. Varje natt kämpar Matte tappert med snöfixandet så att jag varje morgon får vakna upp till nyfallen puderlätt rullvänlig snö. Det tycker jag om Matte för. Matte har också nogsamt valt ut världens bästa leksak till mig: Mattes Promenadkompis. En mänsklig allt-i-ett version av kampleksak/tuggben/fotboll/gosedjur. Inget de säljer i djuraffären precis, så jag har verkligen haft tur som fått ett alldeles eget specialdesignat exemplar!
Djursjukhuset är som bekant också väldigt kul. Fast dagens besök är lite höljt i mystikens dimmor för min del. Fick en spruta av Tant Veterinär som gjorde mig lagom lullig. Droger är så nice!
Medan jag sussade sött så passade de snälla flickebarnen på att slita och dra i mig för att föreviga mina leder. Vi får väl se vad SKK säger om mitt snygga akterparti, Tant Veterinär var inte odelat positiv till höfternas utseende... Vi hoppas på att hon bara hade en dålig dag. Efter som jag är som jag är så vaknade jag glatt upp innan jag fick anti-sederingssprutan. Hann tjoa och stimma lite i receptionen och kravla mig in i bilen innan luften gick ur mig alldeles. Väl hemma hängde svansen mellan benen och det blev mycket tomt stirrande in i väggen. Råkade visst också för en kort stund glömma bort att jag är synnerligen rumsren... Genant! När jag väl lyckades släpa mig ut var bakkärran vinglig så till den mild grad att jag stod på öronen när jag skulle sprätta lite meningslöst efter uträttat behov. Men nu känner jag hur livsandarna återvänder. Matte tycker dock att vi får vänta tills imorgon med nästa fotbollsmatch. Kanske bäst så, tänkte drogsnarka hela natten så att Matte inte kan sova. Bör bli en hänsynslös utklassning imorgon! Men så är det ju alltid.
Tass tass
Djursjukhuset är som bekant också väldigt kul. Fast dagens besök är lite höljt i mystikens dimmor för min del. Fick en spruta av Tant Veterinär som gjorde mig lagom lullig. Droger är så nice!
Medan jag sussade sött så passade de snälla flickebarnen på att slita och dra i mig för att föreviga mina leder. Vi får väl se vad SKK säger om mitt snygga akterparti, Tant Veterinär var inte odelat positiv till höfternas utseende... Vi hoppas på att hon bara hade en dålig dag. Efter som jag är som jag är så vaknade jag glatt upp innan jag fick anti-sederingssprutan. Hann tjoa och stimma lite i receptionen och kravla mig in i bilen innan luften gick ur mig alldeles. Väl hemma hängde svansen mellan benen och det blev mycket tomt stirrande in i väggen. Råkade visst också för en kort stund glömma bort att jag är synnerligen rumsren... Genant! När jag väl lyckades släpa mig ut var bakkärran vinglig så till den mild grad att jag stod på öronen när jag skulle sprätta lite meningslöst efter uträttat behov. Men nu känner jag hur livsandarna återvänder. Matte tycker dock att vi får vänta tills imorgon med nästa fotbollsmatch. Kanske bäst så, tänkte drogsnarka hela natten så att Matte inte kan sova. Bör bli en hänsynslös utklassning imorgon! Men så är det ju alltid.
Tass tass
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar