...har ju som bekant många namn. Jag är ett mycket kärt barn och får stå ut med en massa epitet. Vissa är smickrande medan andra bara återspeglar Mattes oförmåga att läsa mina (bak)tankar:
Mys-Maja
Marodör-Maja
Mental-Maja
Matvraks-Maja
Mums-Maja
Mens-Maja
Madame Mim
Märks det att Matte är av det alliterativa slaget? Husse är mer basic, när han och jag inte är på samma bana så kallas jag för Ålarens. Ålarens går att äta (precis som allt annat) och är därför inget skällsord i min värld, men jag låter Husse leva vidare i sin illusion. Men oavsett vad jag blir kallad vet jag att de tycker om mig. Ibland jättemycket, ibland lite mindre än jättemycket men alltid mer än bara mycket! Det känns bra, nästan lika bra som att bli kliad på magen.
Tass tass
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar